TipsTips
MJ - BYGGTIPS

Några praktiska lösningar för MJ-rallaren

 

TillbakaStartsidan

DU_lok.jpg (15130 bytes)

Fällbar anläggning
 

     Aternativ 1  - Väggmontage

Min första MJ-bana byggdes upp med krav på att den inte skulle inkräkta på ett normalt boende.
Anläggningar på hyllor längs väggarna i köket tillhör en
sällsynt men ändå förekommande variant. Här beskrivs ett
tips hur en komplett digitalstyrd MJ-anläggning i N-skala
med måtten 2,30 x 1,20 kan få plats i hemmet utan att
permanent ockupera en stor del av ett arbetsrum.
Avsikten är att även en fullt utbyggd anläggning med kuperat
landskap skall kunna fällas upp mot väggen. Detta är i och
för sig inte något nytt men denna metod kan kompletteras
med några finesser.

  

Med ett rörligt gångjärn på båda sidorna i bakkanten på anläggningen kan denna i nedfällt läge helt skjutas in mot väggen och på ett naturligt sätt ansluta mot mot en bakgrund.
I uppfällt läge ändrar gångjärnen läge och anläggningen kommer ut från väggen vilket ger tillräcklig plats för landskapets kupering. Undersidan blir lätt åtkomlig för ledningsdragning och installation av elektronik.
Anläggningen vilar i nedfällt läge på en bordskiva (typ klaffbord) som kan användas som arbetsbord i uppfällt läge. Även bordsskivan kan fällas ned genom att stödklaffarna fälles in mot väggen. Arbetsbänkens djup kan anpassas efter behov och behöver ej ha samma djup som anläggningen.
Då rummet användes för annat ändamål fälles anläggningen upp och bordskivan ned . Ett snyggt draperi täcker allt och ger ett utmärkt skydd mot damm.
Jag ser det inte som en nackdel att behöva plocka bort allt rullande. Är man rädd om prylarna finns det goda skäl att ha dessa på annat ställe då anläggningen inte användes. Hus, fordon mm. kan ju limmas eller skruvas fast.


       Aternativ 2  - Golvställning, aluminium (SAPA)

I samband med en flytt till ett större hus fick jag möjligheten att bygga ut anläggningen och basera banan på flera stommar som kan tas isär vid behov. Jag vill inte kalla detta för "modulbygge" eftersom jag inte följer någon vedertagen standard. Det är snarare frågan om "sektionsbygge".
De olika sektionerna är uppbyggda på en lättmetallstomme (SAPA) som är mycket stabil utan att väga mycket. Vridbara och låsbara hjul på varje sektion gör att de är lätta att ta isär och rulla åt sidan för underhåll och justeringar. Själva banan på en egen trästomme är monterad på en lättmetallstomme med gångjärn i bakkanten. Banan kan alltså enkelt fällas upp för att komma åt all elektronik på undersidan utan att krypa på golvet. Ovansidan på understommen utgör i uppfällt läge ett arbetsbord. Banan hålles kvar i uppfällt läge med gasfjädrar av samma typ  som användes till bakluckan på en bil.(Biltema)

         
              Huvudsektion på hjul                                      Huvudsektion uppfäld                                     DCC elektronik


       
                         Gasfjäder                                                   Gångjärn bakkant                                            Vinkelsektion

       

  Display / körpanel                                         Nedfälld                                                     Inskjuten på gejdrar

 

Stomme för ny sektion på hjul

 


         

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN


Helix - Tågmagasin


Hemligheten med att skapa en mer realistisk trafik på en MJ-anläggning är att ha dolda avsnitt som ger intrycket av att tåg kommer från ”ingenstans” och sedan försvinner ”någonstans”. Enklaste sättet är givetvis tunnlar som börjar och slutar på ställen där det inte är direkt uppenbart att det finns en förbindelse.
Ett mer sofistikerat sätt att skapa en intressant trafik är att ha ett tågmagasin (uppställningsbangård) på en dold plats. Oftast finns inte detta utrymme i samma plan som anläggningen utan är då placerat i ett utrymme under. Detta skapar i sin tur problemet med att det i regel inte går att få en sträcka (ramp) tillräckligt lång för att hålla nere stigningen som helst inte bör överstiga 3 %.
En lång ramp kan erhållas på en begränsad yta med en s.k. Helix, en cirkulär eller oval byggnation i flera plan där tågen kör upp och ned i en skruvformad rörelse. I nedanstående beskrivning av ett Helix bygge för N-skalan åstadkommes en rampsträcka på drygt 8 meter dubbelspår med en stigning av 2,3 % i en helix på 3,5 varv.
 

                         

  

                 

                           Helix och tågmagasin under anläggning                                         Helix och tågmagasin byggd på bottenplatta 


Byggbeskrivning av en Helix i N-skalan

Bestäm först vilken total höjdskillnad som skall förbindas via en Helix. Stigningen bör ej vara över 2,5 % eftersom kurvor kombinerat med stigning kan vara jobbigt för långa tåg. Det exempel på Helix som jag här beskriver har en höjdskillnad på 195 mm, och en omkrets på 2460 mm per varv, en stigning på 2,3 %  vilket innebär att  höjdskillnaden mellan två varv blir 55 mm och totalt 3,5 varv.

Helixen  bygges antingen med enkel eller dubbelspår. Eftersom jag skall kombinera min Helix med ett tågmagasin har jag valt dubbelspår eftersom jag vill att tågen skall kunna gå ned till magasinet samtidigt som nya tåg kan tas upp till den synliga delen av anläggningen.
En Helix bygges lämpligen som en oval dels för att få in den totala stighöjden på så liten yta som möjligt samt att tågen inte skall behöva ligga i kurva under hela stigningen utan kunna ”ta ny kraft” på två raksträckor per varv.

Jag har valt minsta radie R2 ( 228 mm) för innerspåret och R3  (262 mm) för ytterspåret. Den minsta definierade radien R1  för N-skalan skall undvikas. Räkna med banvall bredd 30 mm och 25mm fritt utrymme på varje sida. D.v.s total bredd på underlaget av  80 mm för enkelspår och för dubbelspår med standard spåravstånd 35 mm  ger en total bredd av underlaget på 115 mm.

Börja med att rita upp spårens sträckning runt ovalen på ett stort papper. Rita linjer i spårets centrum och linjer för ytterkanter. För över linjerna på pappret på den första plywoodbiten (halvt varv) och såga till denna med maskinsticksåg och använd sedan denna som mall för de övriga.
Varje varv av plywood (4 mm) delas i två halvor med skarvarna på respektive raka del med lister (15 x 15 mm) monterade i kanterna på den raka delen och kortbitar i kurvorna för stagning där gängstängerna skall gå igenom. Listerna på den raka delen håller  ihop skarvarna.

                                                         

Klicka här för att förstora bilderna

                                                       

Börja med att montera halvorna tillsammans på ena sidan. Den andra sidan skall ju ansluta till respektive plan över / under.
Limma korkbanvallens båda halvor efter spårets mittlinje på samtliga helixvarv. Börja lägga flexrälsen på det understa varvet. Jag limmar flexrälsen mot korkbanvallen med kontaktlim. Lägger på ganska flödigt på korkbanvallen men ej på rälssyllarna. Med limmet fortfarande vått lägger jag på rälsen som kan justeras och skjuter fast den tillfälligt med en häftpistol. Dessa klammer tas bort när limmet torkat (ca 20 min.) Rälsen skarvas successivt  med skarvjärn och lödes. När man gått runt första nedersta varvet lägger man på nästa varv som fogas med det första  med skruv i kantlisten och sedan forsätter rälsläggningen varv efter varv uppåt.

Med rälsen lagd ligger nu helixen som ett ”platt paket” med stigning inte mer än tjockleken på varje varv. Nu borras hålen för 6 mm gängstänger (16 st) med en 7 mm borr för lite frigång.
Gängstängerna monteras med brickor och muttrar på både över och undersida av varje plan. Börja nedifrån vid infarten till helixen där höjden är = 0 (noll). I mitt fall är ett varv 2400 mm och med stigningen 2,3 % räknar jag ut höjden vid varje gängstång på första varvet och justerar muttrarna till rätt höjd. Det är lämpligt att ha helixen monterad på en bottenplatta som gängstängerna utgår ifrån och att denna bottenplatta utgör referensen för höjderna.

Därefter justeras varv efter varv med muttrarna till en ett fix avstånd mellan planen. I mitt fall 55 mm.

 

                    

                                           Huvudsektionen uppfälld                                                                  Helixen ansluten mot basplanet

                  

                   Spårväg i staden                                                                              Staden över helixen

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN

Vändslingeautomatik

Om en vändslinga ingår i en spårplan uppstår problemet att rälsens räl "J"  kommer att möta räl "K" på återvägen och förorsaka en kortslutning. Även om rälsen i slingan kapas kommer det tåg som passerar skarven att skapa en kortslutning. Detta problem är speciellt viktigt att lösa vid digitaldrift av en anläggning.

Färdiga lösningar med vändslinge-automatik finns att köpa från ett flertal tillverkare. Dessa bygger på att slingan isoleras i ett eller flera block beroende på vilken princip som tillämpas. Vanligt är att man har en isolerad blocksträcka i slingan och att automatiken känner av när tåget passerar skarven åt ena eller andra hållet varvid elektroniken känner av kortslutningen och snabbt vänder polaritet. Beroende av leverantör har man löst detta mer eller mindre bra men risken finns alltid att gnistbildning uppstår vid kortslutningen med påföljd att hjulen med tiden förstöres. 
Leverantören Littfinski har löst detta med att dela upp slingan i 3 st isolerade block där in / utgångsblocken fungerar som "triggblock" för polaritetsvändning av mittblock och respektive utgångsblock beroende av riktning. En säker metod som aldrig ger kortslutning.

Ofta kan man i en spårplan begränsa vändslingan till att endast användas i en riktning. För denna tillämpning har jag tagit fram en lösning för självbygge som med inte alltför många komponenter som håller ned kostnaden för en automatik till vändslingan. Dessutom kan detta vara ett intressant projekt för den händige "elektronikbyggaren" .

       

                    Princip för vändslinge-automatik med 3 isolerade block.                                                     Littfinskis lösning för vändslinga

                                             

Vändslinge-automatik byggd på experimentkort
Klicka här för kopplingsschema

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN


Hjulrengöring av lok

Lokhjulen blir snabbt smutsiga med svarta fläckar på hjulbanan och behöver rengöras. Som bekant uppstår genast svårigheten att rotera hjulen för hand om man vill rengöra. Olika hjälpmedel finns med bl.a ledande mässings borste (TRIX) som man ställer loket på. Detta innebär dock en mekanisk rengöring som i längden sliter på hjulytan och ger ännu bättre fäste för smutsen. Bäst är att rengöra kemiskt med rödsprit eller isopropylalkohol (apoteket) och en linneduk eller tops.

Följande lösning på problemet att rotera hjulen vid rengöring bygger på att på ett universellt sätt som passar alla lok tillföra ström till hjulen och samtidigt komma åt för rengöring. Den gröna hobbytvingen på bilden är mycket användbar för all slags service på lok ock vagnar.


Hållaren för lok är en hobbytving med skyddande skumplast inköpt på BILTEMA och verktygshållaren med krokodilklämmor kommer från CLAS OHLSON. Mjuka kopparflätor monteras i krokodilklämmorna och ger kontakt mot hjulflänsarnas yttersidor. Glöm ej att isolera kullederna på verktyget med eltape. Mycket bra lösning till en billig peng.

Rengöring av rälsen


En förutsättning för att loken skall få en jämn gång och inte stanna oupphörligen är att rälsen hålles ren. Damm och annat skräp lägger sig snabbt över anläggningen om man inte håller efter. Att handrengöra rälsen kanske behövs ibland men frestar på tålamodet och är ju helt uteslutet i tunnlar och andra dolda utrymmen.
 
Många lösningar har tagits fram med rullande materiel utrustade med diverse borstar och polerdukar. Den bästa jag funnit hittills är vagnen från TOMIX (finns hos Nmodell). Detta är en dammsugarvagn med otroligt fin kapacitet som kan utrustas med dekoder så att dammsugaren kan stängas av / på och varvtalsregleras. Dessutom kan TOMIX- vagnen köras med rengöringsduk fuktad från inbyggd tank med exempelvis isopropylalkohol och därefter roterande polerfilt. 

                                  

                                      

Se  TOMIX med mängder av tillbehör.

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN  


Elektriskt koppel

Säkert de flesta MJ-rallare brottas med problemet att loken stannar i växlar eller andra ställen med dålig kontakt mot rälsen.
Detta gäller framförallt likströmsanläggningar i de mindre skalorna (N och Z). Jag har dock på senare tid lärt mig att den initiala rälsläggningen är otroligt viktigt för att minska problemen i framtiden samt att välja växlar med ledande hjärtstycke ( ej insulfrog). Detta gäller speciellt på en digital anläggning. 
Vad gör man då med en stor anläggning med landskap och ballast på rälsbanvallen då man slarvat från början? Det är inte att tänka på att byta växlar och riva upp rälsen.

Jo - utöka lokens kontakt mot rälsen genom att låta närmaste vagn ta upp ström från rälsen (med boggievagn fås 4 extra hjulpar). Jag kommer här att beskriva hur strömmen kan föras över från vagnen till loket utan fasta ledningar. Att köpa färdigt eller bygga själv? Det beror på hur loket / vagnen ser ut med avseende på plats mm. Oftast lutar det åt självbygget då en en anpassning är lättare.

Färdiga elektriska koppel till N-skalan finns att köpa från den tyska leverantören KROIS .
Dessa koppel är anpassade för N-skalans koppelfickor som dock kan variera något i utförande. I de flesta fall går det att enkelt justera KROIS-kopplet för att passa. En stor fördel är att det går att återställa till standardkoppel - alltså inga modifieringar som förstör ursprunglig konstruktion. KROIS-kopplen är 2 eller 3-poliga och kan överföra ström mellan lok/lok eller lok/vagn. . 

               

KROIS-koppel i N-skala

Elektriskt koppel mellan två  DU-lok

Fleischmanns DU-lok i N-skala hör de lok som är svåra att hålla kontakt med rälsen om inte säga omöjligt att köra över isolfrogväxlar utan att få stopp. Med stela axlar på de strömupptagande hjulen uppstår ständiga problem om man inte varit extremt noggrann med rälsläggningen.
I följande exempel har jag satsat på en tandemkoppling av två  DU med elektriskt koppel. Kabeldragningen från kopplet till kretskortet är inga problem eftersom sladdanslutningen på kopplet är klar.

De tandemkopplade loken ges samma digitala adress och köres parallellt från en handkontroll eller från programvaran Train Controller
Loken jobbar alltså parallellt och "bjuder varandra" på kontakt mot rälsen.
Resultatet blev överraskande bra - inte ett enda stopp vid krypkörning över växlar.

             

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN  


Självbygge av EL-koppel

Med diverse experimenterande har jag kommit fram till en fungerande lösning där jag utgår från ett standardkoppel i N-skalan vilket innebär att loket och vagnen behåller orginal koppelficka utan åverkan och endast koppelhaken bytes ut till ett 2-polig elektriskt ledande koppel. Loket / vagnen kan enkelt återställas till ursprungligt skick genombyte av koppelhaken. Det nya EL-kopplet är rörligt i koppelfickan och följer boggiens rörelser.

 

 

Byggbeskrivning

       Material:

       -  Koppelhakar - finns som reservdel till lok och vagnar.
          typ för aktuell vagn /lok finns i de flesta leverantörs kataloger.
       -  Stiftlist (ELFA 43-716-05)
       - 
Lackad transformatortråd 0,15 mm
       -  motstånd 2kohm

          1. Lossa koppelhaken från fickan på loket och vagnen
              och spar dessa
          2. Modifiera den nya haken enligt vidstående bild med att kapa
              "koppelkroken" och  borra 2 st hål 0,8 mm i den plana yta som
              uppstår för passning av stiftlisten.
          3. Stiften klippes och bockas enligt nedanstående bilder.
          4. Löd på trafotråd på den korta änden av stiftlisten innan 
             stiften monteras på det nya modifierade kopplet. 
             Trafotråden trädes genom de borrade hålen.
          5. Montera de nya kopplen i koppelfickorna på lok och vagn.
             Trafotråden anslutes till lokets strömavtagare i boggien. 
             Lägg några böjar på trafotråden så att denna ej är för spänd 
             och fixera tråden med  lim om det finns risk att den kommer 
             i vägen. Den är trots allt lackisolerad. 
          6. Montera ett motstånd löst bockat mellan axlarna på hjulen i
              boggien på vagnen och vänd hjulparen så boggiens hjul är
              isolerade åt olika håll.
              Löd fast trafotråden från kopplet till motståndsändarna. 
              Se nedanstående bilder.
               
                       

      
         


Modifiering av koppelhaken med stiftlist 2-pol

          

       Bockade stift                         Säker koppling

          

             Oförändrat avstånd             Ledningar och motstånd

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN  


Kontaktledningsstolpe

Spårvagnar på en N-skaleanläggning i stadsmiljö är ett intressant komplement. Utbudet av spårvagnar i N-skala är mycket begränsat. Jag fann dock Duwag vagnar från Arnold som är mycket fina. Givetvis måste spårvägen få sina kontaktledningsstolpar men jag fann snabbt att dessa var svåra att få tag i och framför allt dyra.  Jag beslutade att göra ett försök att bygga egna stolpar och fann en relativt enkel metod till en försumbar materialkostnad - max 10 öre per stolpe. Jag använder enbart stolparna med isolerad luftledning som dekoration även om det är möjligt att löda en elektrisk luftledning mellan stolparna. Stabiliteten bör då förbättras genom att byta tandpetaren mot 2 mm mässingstång alt.rör samt att gå upp till 1 mm tråd på alla byglar och stag.

Byggbeskrivning

       Material:

       -  Koppartråd 0,8 mm (entrådig teleledning går bra)
       -  Koppartråd 0,5 mm (entrådig teleledning går bra)
       -  Rund tandpetare, diam. 2 mm alt. mässingstång / rör.

          Klipp spetsen och runda av övre änden av tandpetaren.
          Borra 2 st 0,8 mm hål i tandpetaren för stag och byglar.
          Klipp till och bocka koppartråden enligt bilden.
          Byglar och stag av koppartråd (helst förtennad) monteras i hålen i
          tandpetaren och lödes samman med en fin lödkolv enligt bilden.

          Till sist lackas stolpen med "Humbrol grön 30" eller den kulör som
          önskas.
          Stolpens totala bredd är 52 mm och höjd 60 mm. Kan givetvis
          varieras efter eget önskemål.
          Stolpen kan givetvis göras enkelsidig med samma metod.
          

    Färdig stolpe

Stolpe monterad på spårvägslinje

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN  


Signaler

Målsättningen med detta signalbygge är att dels använda standardmaterial (ingen etsning eller specialverktyg) och att få ned kostnaden för varje signal. Svårigheten att få tag i och framförallt den höga kostnaden att köpa svenskliknande signaler i N-skala är ett problem med en relativt stor anläggning. Jag beslutade att göra ett försök att bygga egna signaler med till buds stående medel. Med förstoringslampa och ett stort mått tålamod går det att få till något som kommer ganska nära förebilden.

 

Byggbeskrivning

  1. 3st lysdioder (1,8 mm  ELFA) lödes tillfälligt med anodbenet mot banorna på ett veroboard med delning 2,54 mm,  grön - röd - grön.Var försiktig med lödkolven (liten spets)  löd snabbt , ej för hög värme.Klipp till 1mm förtennt koppartråd som stolpe som lödes mot de avklippta katodbenen på de 3 lysdioderna. Se till att lysdioderna får delningen 2,54 mm efter banorna på veroboard. Kapa anodbenen kort mot dioderna och avlägsna veroboard

  2. Löd därefter ledningarna från respektive anod på lysdioderna. Använd 0,15 mm lackisolerad transformatortråd. Lacken avisoleras i ändar försiktigt med lödkolven.

  3. Tillverka borrjigg av veroboard med delning 2,54 mm och borra upp 1,8 mm hål i grupp om 3 st. Skapa en "ränna" genom att limma plastremsor på veroboard så att plastlist från Evergreen (0,5 x 3,2 mm) kan läggas fixerad längs hålen i veroboard.Borra i 1,8 mm hålen i grupper av 3 st hål i Evergreen-listen. 3 st Evergreenlister kan genomborras samtidigt. Ett precisionsjobb som kräver stor noggranhet.

  4. Kapa  plastlisten i bitar som signaltavla och runda hörnen med fin fil och fint  slippapper. 

  5. Måla signaltavlans front svart och montera sedan denna över lysdioderna. Limma med plastlim.Kapa till ett litet veroboard 3 x 4 hål som fot och anslutningsdel. Löd fast stolpen med en längd av 33 mm i veroboard.

  6. Drag ledningarna från anoderna på lysdioderna genom hål i veroboard och löd in dessa ledningar på 3 banor på undersidan av veroboard. Löd därefter på anslutningsledningar (4 st). Fixera ledningarna bakom stolpen och lacka denna mörkgrön (Humbrol 114) Lacka baksidan av lysdioderna med mörkgrå färgLysdioderna anslutes med seriemotstånd till lämplig spänningskälla. (ex: 3,3 kohm för 12V)

              

 

Jag började med att bygga huvudsignaler som styrs från datorprogrammet Winlok med påverkan från tågrörelser och inställda tågvägar. Signalerna är anslutna till NMRAF5 DCC-dekoder som var och en kan hantera 4 signaler - ( 8 st lysen rött/grönt ).

Som synes har röda ljuset hamnat fel på just denna signal

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN  


Motordriven vändskiva


Jag har med relativt enkla medel modifierat PECO´s vändskiva kompletterad med hjul under bryggan och DC-motor med inbyggd växellåda. Vändskivan är analogt styrd utan återkoppling av stopplägen. Kanske nästa steg som ett separat projekt för digital
styrning.
Vändskivan monteras enligt PECO´s bifogade monteringsanvisning som för övrigt antyder ett förslag på motordrift. Detta förslag till motordrift saknar dock beskrivning hur - varför jag föreslår följande:

Modifiering och montering av bryggan.

De befintliga fejkade stödhjulen på bryggans undersida filas ned ca. 1 mm och ersättes med standard N-skalehjul. Behåll ett hjul per axel för att få plats under bryggan. Hjulen förskjutes något på respektive axel för att gå fritt. Axlarnas "nållager" löper i två plastbitar som limmas under bryggan mellan balkarna.

Hjulpar                  Vändskiva     
 

Centrumtappen på bryggan kapas ca: 3mm så att denna inte sticker ut på undersidan av plattan. Testa att bryggan roterar lätt med frigång i ändarna av bryggan. Filas något vid behov.

Kapa till en 4 mm mässingsaxel till längd 45 mm. Axeln monteras i bryggans centrumtapp och låses genom att borra ett 1,5 mm hål genom tapp och axel som fixeras med en rörsprint. I motsatta änden av axeln borras ett hål på samma sätt för senare fixering av snäckhjulet. Hålets placering på axeln mätes in så att snäckhjulet passar i höjd med snäckdrevet på motoraxeln.

Montera bryggan och justera höjden så att bryggrälsen kommer att passa mot anslutande räls samt att lätt fjädring erhålles mot släpringarna. Lås bryggan med stopphylsan på axeln , gärna med en skimmsbricka mot undersidan av plattan. Bryggans höjdläge kan alltid efterjusteras vid behov genom att lätta på sexkantskruven i stopphylsan.

Motor och snäckdrev

Motorn med inbyggd växellåda monteras på en fästvinkel, som tillverkas av 1,5 mm AL-plåt. Motorfästet har även en viktig funktion att styra änden av bryggaxeln. Var noga vid mätning och håltagning. Enklast är att först bocka den tillkapade plåten och sedan mäta in fästhålen för motorn och styrhålet för axeln så att snäckdrev och snäckhjul passar mot varandra.
Snäckdrevet och motoraxeln genomborras med 1,5 mm borr och fixeras med rörsprint. Snäckhjulet monteras på samma sätt med rörsprint hålet i bryggaxeln. Passa in motorn med snäckdrevet mot hjulet och se till att bryggaxeln får stöd i styrhålet i fästvinkeln. Fästvinkeln skruvas fast på under sidan av vändskivan med försänkt M3 skruv.

Motorfäste.gif (2105 bytes)                        Motor och drev   


Brygghastighet och matning

Rotationshastigheten på bryggan bestämmes av spänningsmatningen till motorn och val av utväxling i den inbyggda växellådan. Jag har utgått från en vinkelhastighet av 12 grader / sekund (2 varv / minut) vid 12 volt DC spänning.

Detta erhålles med utväxling 1:20 i snäckdrevet och 40 varv/ minut från motorns växellåda.

Jag har kört vändskivan med ett pulsat MJ-köraggregat med denna nedväxling och fått en mycket jämn gång med möjlighet att variera hastigheten och stanna med precision. Alternativt kan vändskivan matas med en fast 12 volt spänning via fram / back omkopplare. I detta fall bör man välja en motorväxelåda med högre utväxling för att kunna stanna bryggan i rätt läge. Den aktuella motorn finns med flera alternativa växellådor för lämplig rotationshastighet.

Spänningsmatning från köraggregat till bryggräls och anslutande räls sker lämpligen med en vanlig vridomkopplare.


Stycklista

PECO vändskiva                    MJ-Hobby NB-5
N-skalehjul                            MJ-Hobby
Axel 4 mm mässing               MJ-Hobby
Motor med växellåda              ELFA     54-480-89
Diverse kugghjul                    Teknobygg

Motor.jpg (8181 bytes)
Motor med vinkeldrev.
Notera hålet i fästvinkeln för axeln
från bryggan så att anslutningen till
motordrevet är stabil.                    
TillbakaÖVERST PÅ SIDAN
Gör träd själv billigt och enkelt - tallar och lövträd

Med denna metod kan man serietillverka olika typer av träd snabbt och enkelt. Tillbehören består av 1,5 ledningstråd med kardeler (FK, samma som i rören i väggen), Woodland Scenics "Foliage" FC57 och 59, lackfärg och hårspray.
Börja med att klippa till lämpliga längder av kabeln. Räkna med stam och grenverk samt 20mm att hålla i under monteringen.
Fäll ut grenverket med kardelerna och doppa i lim. Fäst därefter tussar av Woodland materialet variera löv verket kan man ströa med olika material och låt torka. Fixera med hårspray. Lacka stammen i lämplig kulör , låt torka.
Gör ett moment i taget vid "masstillverkning". Träden får ett individuellt utseende med olika längder och frisering av trädkronor.

Träd

 

Träd.jpg (7029 bytes)

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN
Berg och vatten

Denna del av modellbyggandet kräver mest omsorg för att skapa ett naturtroget resultat. En del färdigt finns att köpa men ger ofta ett förskräckligt landskap. Material från Woodland Scenics och Faller och en noggrann studie i ämnet kan ge ett bra resultat allt givetvis beroende på intresse och hur mycket man vill prioritera utseendet utanför banvallen. Tag med kameran ut i naturen och studera bilderna.

I den beskrivna anläggningen har den kuperade terrängen byggts upp på en stomme av trästavar (diam. 15 mm) som stöd för ett aluminiumnät -"Plastic padding ark"- täckt med gips.
För att skapa bergssidor och klippformationer användes en hobbykniv att skära ut raka ytor i gipset som sedan målas och delvis täcks med olika strömaterial för att efterlikna mossa.

Sjöar och andra vattendrag går att få mycket bra med enkla medel. Beroende av placering - öppen sjö eller smal kanal - målas underlaget i lämplig kulör från grönt till ljusblått gärna blandat.
Därefter täckes ytan med ett "krusat" transparent plast ark från Faller. Resultatet blir förvånansvärt bra.

Klicka på nedanstående bilder.

Sjö_yta.jpg (39872 bytes)Kanalen_yta.jpg (36727 bytes)Berg.jpg (34548 bytes)Hamnen_vatten.jpg (34311bytes)

TillbakaÖVERST PÅ SIDAN                                                      Per-Åke Jansson, email: